AgrD Sara Muhonen
Sara Muhonen är agronomie doktor i Husdjursvetenskap och disputerade vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), med avhandlingen ”Metabolism and Hindgut Ecosystem in Forage Fed Sedentary and Athletic Horses”. Hon är Husdjursagronom i botten och tog även sin agronomexamen vid SLU. Efter avhandlingsarbetet har hon hunnit med ett 2-årigt postdoktoralt projekt vid USC Nutrition du Cheval Athlète – AgroSup Dijon – INRA som ligger i Dijon, Frankrike. Ni hittar hennes publikationer här.
”I have had the pleasure to work with Sara during her PhD work at the Swedish University of Agricultural Sciences, her post doc work at AgroSup Dijon ‐ INRA, France and in building a site (www.forageforhorses.com) for information regarding feeding of horses. Sara has excellent skills in her profession and can transfer research work to popular science. Sara is a person who delivers on time according to plan and always in a positive spirit. When challenges appear she comes up with solutions. I hope I will have the pleasure to work with Sara again.”
– Lars Öhrn, Business Development Agri Group Manager
”Kursen var välplanerad med föreläsningar, eget arbete och workshops. Sara var fantastisk med sitt engagemang sin kompetens och inspiration. Det var kul att komma tillbaka till skolan och kunna tala om att det var en av de bästa kurserna jag varit på i hela mitt liv, faktiskt nog den bästa!”
– Marii Eriksson, Utbildare/instruktör häst, Kvinnerstagymnasiet
”Jag anlitade Sara som en av föreläsarna i seminarieserien vi anordnade på Hästcentrum 2013-2014. Sara var en av de mest uppskattade föreläsarna och personligen värderar jag hennes driv och engagemang väldigt högt.”
– Malin Winsa, dåvarande projektledare Hästcentrum Boden
“När jag anordnade en utbildningsdag för Kommunals medlemmar anlitade vi Sara Muhonen som kom och föreläste om grovfoder till häst. Det var intressant, det blev en bra diskussion och vi fick med oss mycket matnyttigt. Det blev en riktigt bra dag för oss.”
– Jenny Thorin, Kommunal Norrbotten
”Sara Muhonen har varit till oss och föreläst om hästens tarmflora. Det blev stor uppslutning av en entusiastisk och intresserad publik som fick ta del av en intressant föreläsning. Vi är jättenöjda!”
– Totta Wikström och Louise Tysklind, Dalarnas Ridsportförbund
”Vi har tagit hjälp av Sara Muhonen med att utfodra ett magert fölsto till gott hull. Vi har fått ett välmående fölsto som blev dräktigt och året därpå en fin och välväxt avkomma.”
– Anneli Kimmerud, uppfödare travhästar
Sara är författare till böckerna ”Grovfoder till häst – för hälsa och prestation” och ”Forage for horses – for health and performance”.
Böckerna handlar om:
Dricker hästen mer eller mindre när den äter blött ensilage? Vad händer när hästen får ett överskott av protein? Vad påverkar grovfodrets smältbarhet? Hur påverkas hästens prestation av olika grovfoder? Dessa frågor och mycket mer besvaras i den här boken. Här sammanfattas flera stora forskningsprojekt om utfodring av grovfoder till häst som genomförts de senaste åren. Grovfodret är den viktiga basen i hästens utfodring – ta del av kunskaperna och utfodra för hälsa och prestation! ISBN: 978-91-7463-028-2.
Tidigare projekt
Effekter av olika fiberkällor på ekosystemet i grovtarmen och vätskebalansen hos hästar i vila och hästar i träning
Grovfoder kan utgöra en större del av foderstaten även till högpresterande hästar om vallen är skördad i ett tidigt utvecklingsstadium för att få tillräckligt högt energiinnehåll. Vid vilken tidpunkt vallen skördas påverkar också grovfodrets fiberinnehåll. Hästens grovtarm fungerar som en vätskereservoar och fodrets fibersammansättning kan ha en stor inverkan på vätskereservoaren och dess mikrobiella ekosystem. Syftet med det här forskningsprojekt var att generera ny kunskap om fibrers funktion i grovtarmen hos häst vilket har stor betydelse för främjandet av sunda foderstater för både sällskapshästar och arbetande hästar.
Sammanfattningsvis, en foderstat bestående av enbart tidigt skördat gräs kan innebära totalt sett en högre andel bakterier, högre vattenhållande kapacitet och högre buffrande kapacitet i grovtarmen men dock inte en tyngre häst. En foderstat på enbart grovfoder av vilken kvalitet som helst innebär inte nödvändigtvis en högre vattenhållande kapacitet i grovtarmen och en högre vattenhållande kapacitet på tarminnehållet betyder inte nödvändigtvis en tyngre häst. Tidigt skördat gräs kan därför vara gynnsamt för den högpresterande hästens grovtarmsmiljö och vätskebalans med en mer tillgänglig vattenreservoar i grovtarmen utan att göra hästen tyngre.
Metabolism och grovtarmsmiljö hos hästar i vila och hästar i träning utfodrade med enbart olika vallfoder
Det finns få ensilagestudier gjorda på häst och väldigt få på högpresterande hästar. De olika sätten att konservera grovfoder gör att den kemiska sammansättningen mellan hö, hösilage och ensilage skiljer sig. Skillnaden mellan hösilage och ensilage är att hösilage är torrare och att det därför skett mindre eller ingen mjölksyrajäsning. Ensilage däremot innehåller mer vatten och mjölksyra och mindre socker. Då ensilaget innehåller mera mjölksyra sjunker pH-värdet.
Syftet med denna avhandling var att undersöka effekterna av grovfoder med olika råproteininnehåll och konserveringsmetod på ämnesomsättning och ekosystemet i grovtarmen, i samband med foderbyten och efter tre veckors anpassning samt i samband med arbete.
Sammanfattningsvis, ger grovfoder med högt råproteininnehåll en ökad aktivitet i ekosystemet i tjocktarmen, en ökad utsöndring av kväve via urin och träck och ett ökat vattenintag. Ett byte från hö till hösilage och ensilage innebär en liten förändring i sammansättningen av bakteriefloran i tjocktarmen. Fodersmältbarheten är högre för ensilage än för hö. De olika foderstaterna som testades, olika råproteininnehåll och hösilage jämfört med ensilage, innebar inga skillnader i samband med arbete.
Föls beteende före och efter avvänjning i grupp
Avvänjning av föl är en rutinsak på de flesta stuterier idag, och avvänjningsmetoderna skiljer sig åt. På stuteriet där denna studie genomfördes används en metod som tros minska avvänjningsstress hos fölen. Syftet med studien var att jämföra beteendet hos föl i grupp före och efter successivt bortförande av deras mödrar när fölen var 5 månader gamla.
Studien visar att alla föl, även de som fortfarande har sin moder kvar i flocken, påverkas av situationen under flyttningsdagar. Avvänjningen påverkar fölens vilobeteende och vid 5 månaders ålder har stona ännu inte påbörjat sin avvänjningsprocess av fölen vilket innebär att fölen försöker dia andra föl. Bindningen mellan sto och föl är mycket stark och tidigare rapporter pekar på att det finns en stark koppling mellan tidig, abrupt avvänjning och framtida stereotypier. Det tas sällan hänsyn till fölens ålder och troligtvis avvänjs de ofta för unga. Sen avvänjning har dåligt rykte, antagligen därför att man blandar ihop effekten av sent höstbete och diandet. Sen avvänjning kräver ordentlig utfodring av såväl sto som föl. De flesta stuterier avvänjer fölen, av praktiska skäl, när hästarna tas in från betet. Vi behöver vidareutveckla våra inhysningssystem för att göra det praktiskt enklare för en senare avvänjning. Vi behöver bra rekommendationer för hur och när föl bör avvänjas. Hur och när föl ska avvänjas bör grundas på hästens naturliga beteende och inte tradition.
