Idag innehåller våra fröblandningar för vall en blandning av oftast max fyra arter. Varför är det då bättre att samodla än att så renbestånd? Jo, det finns ett positivt samband mellan artrikedom och produktivitet. Här sammanfattas lite resultat från en svensk studie som visar på fördelarna:
Ett fältförsök genomfördes i Svalöv med renbestånd och fyraartsblandningar av timotej (Phleum pratense L.), engelskt rajgräs (Lolium perenne L.), rödklöver (Trifolium pratense L.) och antingen cikoria (Cichorium intybus L.) eller lusern (Medicago sativa L.). Vallarna etablerades år 2007 och skördades tre gånger år 2008 och fyra gånger år 2009. De gödslades med 100 kg kväve/ha varje år.
Resultaten visade bland annat att blandbestånden gav en större torrsubstansavkastning jämfört med medelvärdet för alla renbestånd. Kvävehalten i gräsen och cikoria var högre i blandbestånden än i renbestånden. Fixerat baljväxtkväve överfördes från rödklöver till främst gräsen i blandbestånden, bägge baljväxterna fixerade även en större mängd kväve när de växte i blandbestånd än när de växte i renbestånd. Läs mer om hur baljväxter fixerar kväve från luften här! Blandbestånden tog upp mer kväve från marken än renbestånden och ljustillgången för speciellt baljväxterna var bättre i blandbestånden än i renbestånden. Baljväxterna och blandbestånden bildade ett tätare bladverk som släppte igenom mindre ljus än gräsen och cikorian. Ogräsförekomsten var, förutom för engelskt rajgräs, mindre i blandbestånden jämfört med renbestånden. Både andelen ogräs i den skördade biomassan och antalet ogräsarter i beståndet var mindre i blandbestånden. Ljusinflödet och vallens upptag av kväve från marken var de faktorer som påverkade ogräsandel och artantal, blandbestånden släppte ned mindre ljus till botten och tog upp mer kväve från marken vilket innebar mindre ogräs.
Att samodla baljväxterna och gräsen ledde till ett ökat utnyttjande av resurserna kväve och ljus vilket fick till följd att de oönskade ogräsen fick en mindre chans att etablera sig. Det är även ur miljösynpunkt fördelaktigt att samodla baljväxter med gräs eftersom de icke-fixerande växterna bidrar till att minska risken för kväveläckage från markprofilen. Författaren drar även slutsatsen att det verkar som att det behövs konkurrensstarka och högavkastande gräs i blandbeståndet för att samodlingseffekten ska blir stor och därför är matchningen av arter viktig. Även kvävegödslingsgivor kan påverka effekten av samodling, när stora mängder kväve (450 kg/ha) tillförs uteblir merutbytet vid samodling.
Källa: